söndag 20 oktober 2019

2019-10-20

Börjar med en uppdatering efter behandlingen med Mabhtera. Jag har inte känt av den särskilt mycket än, först en konstig pirrande känsla i kroppen när jag kom hem i onsdags. En frisk och smidig kropp under torsdagen, vilket jag gissar beror på att jag fick en dos kortison intravenöst, det och Tavegyl, för att förebygga eventuella allergiska reaktioner.

Kroppen är inte smidig och frisk längre. Trött, stel och svullen är en bättre beskrivning. Har märkt av lite illamående men annars inga biverkningar, skönt!

Kunde göra mina två pass på LIA:n i slutet på veckan. Befinner mig nu på öppenpsykiatrin, väldigt intressant! Skrev mitt hittills längsta diktat på 38 minuter i torsdags! Kul och inte så svårt när psykiatrin inte innehåller någon svår terminologi. 

Inser att den dagen någon får tillgång till mina anteckningar här så kommer det vara svårt att förstå vad som hänt under det år jag inte har skrivit något. Kortfattat så har jag börjat studera till medicinsk sekreterare. Är inne på termin tre av fyra. Studierna går resultatmässigt mycket bra, trots lite frånvaro och ökad trötthet under årets gång. Jag trivs med utbildningen, mina klasskamrater och den praktik vi får göra, ser fram emot min nya yrkesroll även om jag alltmer oroar mig för hur mitt kommande arbetsliv ska se ut.

Har precis läst igenom mina tidigare anteckningar här och ska försöka ta till mig de råd jag skrivit till mig själv. Tillvaron har spårat ur ganska bra på sistone.

Behöver återfå någon slags rutin vad gäller kost. Samt återhämtning och rörelse. Hur det nu ska gå? Jag vill ju helst bara sova, den tid jag inte behöver befinna mig i skolan.

onsdag 16 oktober 2019

2019-10-16 | Medicin, medicin meddetsamma.

Tänkte återuppta skrivandet här. Mest för att utvärdera effekterna av min nya medicinering.

Men först en återkoppling till det som varit. En kort återkoppling. Orkar inte vara vaken så mycket längre till, för återigen håller sömnbehovet på att ta över min tillvaro. Hur många friska människor går och lägger sig vid sextiden på kvällen? För att sova 10-12 timmar/natt?

Behovet av sömn har alltså ökat igen. från att ha varit mer hanterbart under årets början. Jag tog nog på mig för mycket i våras, efter 4 veckors praktik gick jag in och jobbade lite extra, samtidigt med studierna.

Lägg därefter till 8 veckors sommarjobb på heltid. Har sovit bort större delen av sommaren, den tid jag inte var på jobbet vill säga. Varit en livsfara på vägarna till och från jobbet, knappt medveten om var jag befunnit mig. Drabbats av yrsel några gånger. Avslutade på topp med migrän under ett par dagar och en matthet som satt i ännu längre.

Nu till det tänkta ämnet, dagens nya medicinering. Spenderat nästan ganska exakt 5 timmar på sjukhuset, där jag fick dropp i form av Mabhtera. Ett biologiskt läkemedel som bland annat används vid reumatiska sjukdomar, dock inte för min eftersom den inte har licens för det men det händer att modiga läkare trots det behandlar patienter i behov av bättre medicinering med Mabhtera.

Jag hoppas att jag nu ska slippa ett långvarigt kortisonberoende. Jag avslutade kortisonbehandlingen för några dagar sedan. Stått på 15 mg hela sommaren, 10 mg ett stor del av hösten och tyvärr är jag trots det så trött.

Behåller Metjoect och Plaquenil tills vidare
Aktuell medicinering således:

Metoject - cytostatika mot reumatismen
Plaquenil  - malariamedicin mot reumatismen
Behepan - B12 på grund av brist
Folsyra - motverkar biverkningar av Metoject
Divisun - D - vitamin
Duroferon -Järntablett, tar den nu endast vid mens

Mabhtera: Ny dos om 3-4 månadet?

Avslutade:
Venlafaxin - Antidepressiva. Trappat ut den på eget bevåg. Jag har inte fått någon som helst uppföljning av den medicineringen sen jag avslutade sjukskrivningen hos förskrivande läkare. Riktigt dåligt tycker jag! Medicinerat med Venlafaxin under två år tror jag. Långsam utsättning nu under hösten. Känt mig lite gråtmild emellanåt. Mer huvudvärk än vanligt. Annars inte utsättningssymtom.
Prednisolon - Kortison, nu har jag bestämt mig för att jag måste försöka klara mig utan.