Fortsätter där jag jag avslutade i senaste inlägget, med onsdagen då jag var hos frissan och därefter läkaren. Jag blev sjukskriven på halvtid ännu en månad, det känns bra särskilt eftersom jag just nu känner att allt har blivit lite svårare att hantera igen. Märker av en otrolig trötthet, jag som trodde att nu var det på väg åt rätt håll? Vi diskuterade mina arbetstider och jag nämnde det här med att jag aldrig kan sova efter en jobbkväll om jag ska upp och jobba en tidig morgon, fick Imovane utskrivet för sömnproblemen. Vilket egentligen är helt galet, vore det inte bättre att man anpassade arbetstiderna så att man slipper bli sjuk av dom?
Tog upp det med personen som för närvarande lägger schema och halleluja! Ibland fungerar det. Istället för tidig morgon så fick jag ledig dag efter arbetskvällarna, tack!
Är glad och tacksam över sömntabletterna ändå dock, har ju periodvis haft svåra sömnproblem och vet att jag sover gott på Imovane, utan att bli dåsig dagen efter- Nu har jag dom att hämta ut, om det skulle krisa.
Torsdag förmiddag så jobbade jag. Det gick bra. Hemma sen så gjorde jag inget särskilt, lagade mat och fixade. Sov någon timme. Tog en kort kattpromenad och blev ståendes att prata med hyresvärden en bra stund ute på kvällen, trevligt men kallt.
Fredagen, vaknade pigg & utvilad. Tidigt! 20 minuters yoga på morgonen, hade svårt att hitta fokus. Därefter två timmars underbar promenad. Äntligen kan man ta sig ut på skogsvägarna igen! Iväg på några snabba ärenden. Sedan gick liksom luften ur mig, trött så trött. Gjorde för sjuttielfte gången misstaget att tro att jag kan äta mig pigg... jag åt och åt och åt. Fanns liksom inget stopp. Sov ett par timmar mitt på dagen. Käkade lite mer. Ingen bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar